Buddistklostren är tibetanernas ”nav”.
Där föddes traditionen även att av färgad sand skapa stora, cirkulära mönster i anslutning till högre buddistiska initiationsriter. Dessa s.k. mandala är bla. avsedda som en representation av andliga palats. Då sista sandkornet kommit på plats, anses en eller flera buddor ta sin boning i mandalan tillsammans med sina beskyddare. Därmed uppfattas den som ett välsignelsebringande medium.
Fyra skickliga munkar behöver sex – tio dagar på sig för att framställa en mandala. Efter några dagar utplånar de den i en särskild ceremoni: lite av mandalans sand hälls då i ett vattendrag, så att varje sandkorn ska föra välsignelse sig så långt som möjligt. Resten delas ut. Syftet med mandalan är dess utplåning: en påminnelse om alltings förgänglighet.
Det har nu gått en generation sedan Kina ockuperade Tibet (1949–51), mandalans ”hemland”. Tibets ledare, fredspristagaren Dalai lama (sedan 1959 flykting i Indien), har sedan 1980-talet tillåtit att den tidigare slutna mandalaceremonin förrättas öppet runtom i världen för att påminna om Tibets existens och öde.
I november 2005 bjöds fyra mandalamakare till Sverige från det tibetanska exil-klostret Tashi Lhunpo i Indien. Under fyra veckor framställde de tre mandalan; Malmö, Lund och Göteborg.
I filmen följer vi tillblivelsen och utplåningen av mandalan i Göteborg. Samtidigt låter den dess sand påminna oss om Tibet – om varför Dalai lama gör mandalan tillgänglig för oss.
25.9.2006
Tryck HÄR för att se filmen
17:26 min.
Tändandet av chanukkahljus i centrala Göteborg
Sedan 1990 har det på Götaplatsen i Göteborg företagits offentligt tändande av chanukkaljus. Chanukkah – ”Tempelinvigningsfesten” är en judisk högtid som varar i åtta dagar. Varje kväll tänds under denna fest ett nytt ljus i en åttaarmad ljusstake, chanukkiah. Detta görs till minne av ett under som inträffade när mackabéerna för drygt 2160 år sedan befriade Jerusalem och det heliga Templet från grekisk avgudadyrkan och hellenism. Omedelbart på befrielsen ville mackabeerna
återställa tempeltjänsten. Bland tempelbuden ingår den
att hålla en sjuarmad tempel-ljusstake (menorah)
brinnande. Grekerna hade emellertid profanerat all
tempelolja i avgudadyrkan – utom ett enda litet kärl.
Innehållet skulle bara räcka för att hålla menorahn tänd
i ett dygn. Det skulle till åtta dagar att få rekvererad ny,
rituell ren olja från Galiléen, men det bestämdes att
tempelljusstaken skulle tändas ändå, om så för ett dygn.
Ett mirakel skedde och oljan räckta i åtta dagar, tills
den nya oljan anlände från Galiléen.
Av den anledningen instiftade Stora Rådet (Sanhedrin) denna judiska festvecka. I synagogorna och i de judiska hemmen tänds dessa ljusstakar.
Den över hela världen verksamma, New Yorkbaserade chabadrörelsen har gjort det till sin ”grej” att låta tända chanukkahljus varhelst de har öppnat representationer för att på så sätt dels ge spridning åt mindre medvetna judar om dagarnas helgd, men också för att manifestera ett allmängiltigt budskap i chanukkafirandet.
17.12.2006
Tryck HÄR för att se filmen
8:14 min.
Katolsk midnattsmässa
Den katolska mässan följer de första kristnas upplägg av
sina gudstjänster. Bland de mer handgripliga syftena är att
på ett rituellt sätt ge uttryck för kyrkans tro. Mot slutet av
1960-talet ersattes latinet av de olika lokalspråken. Vid
alldeles särskilt högtidliga tillfällen kommer emellertid
fortfarande latinet till heders igen på vissa ställen.
I den här filmen följer vi julnattens högtidliga midnattsmässa
i Kristus Konungens romersk-katolska kyrka i Göteborg.
Celebrant är pater Martin Ferenc och vid orgeln Martin Hägglund.
5.10.2006
Tryck HÄR för att se filmen
28:35 min.
